Aug 12 2011

Göteborg

Satt i bilen på väg till Göteborg idag. Jag satt alltså i en bil på väg till Göteborg med fyra barn tidigare idag! Hallå! Långt innan borde ju varningsklockorna börjat ringa. Kanske ringde de så högt att jag inte hör dem? Eller så kan det vara så att jag inte hörde dem för att Indra skrek i falsett för jämnan, vilket väckte Nike och fick även henne att börja skrika. Kan ju trösta mig med att Nike än så länge inte kan skrika i falsett, fast det lät ju inte trevligt för det. Nova och Mio skötte sig riktigt bra, bara lite suckar och lite stön och tråkiga miner ibland.

Jag har en kompis vars syster snart har sex barn.  Det äldsta barnet är sju. Hon åker ingenstans med barnen säger hon. Det kanske ligger något i det? Hon har väl testat och insett att det bara  förkortar tiden tills man åker in på psyket och därför inte vill göra om det?
Det här var första gången jag åkte med fyra barn. Kanske blir det första och enda gången, vad vet jag? Än så länge har det faktiskt gått riktigt bra, men man ska inte ropa hej…och när jag tänker efter så är väl psyket rena rama semestern jämfört med en bil fullproppad med stressade vuxna och uttråkade barn. Det kanske blir en Göteborgsresa även nästa år med andra ord!:)

Väl framme i Göteborg lämnade vi av de stora barnen hos farmor och farfar. Mio och Nova sover nämligen i husvagnen med dem i natt till barnens stora förtjusning. Jag, Micke och de minsta stannade kvar och åt grillad korv innan vi begav oss till hotellet där vi skulle sova med en övertrött Indra som mellan tårarna berättade att hon ville ha välling och sova i vagnen. Nike hade sin skrikperiod och gastade för fulla muggar under grillningen tills vi satte henne i bilen och började köra. Då började ju Indra så  man kan säga att de avlöste varandra.
När välling och ersättning var gjord och uppdruckna var båda småtjejerna nöjda och vi kunde ta oss ner på stan och titta på folk medan de sov i vagnen. Jag tog för säkerhets skull på mig långbyxor och gympaskor men jag hade tydligen, av alla saker jag kunde glömma, glömt att packa ner strumpor, så jag fick snällt hasa runt barfota i skorna tills jag hittade första bästa souvenirbutik.

Nya ”Sweden-strumpor”

Efter strumpinköpet kände jag att jag kunde gå hur långt som helst så det blev till en Seven eleven-butik där yoghurtglass inhandlades och sen gick vi vidare till och köpte latte innan vi gick tillbaka till hotellet igen.
Nu är det läggdags.
I morgon blir det Liseberg.

//C


Aug 1 2011

Sover?

Jag har fortfarande lite svårt att sova hela nätterna, även om  Nike sovere bättre och bättre igen. Jag måste ibland ”bara kolla” att hon andas genom att titta, känna eller peta på henne. Jag brukar desutom använda min telefon som ljuskälla vilket också ibland räcker för att hon ska reagera.
Mina knep resulterar oftast i en stor och lång suck och lite ryck i armar och ben. Ibland blir det en liten ledsen grimas också om jag petat lite för intensivt, men så länge hon reagerar, på vilket sätt det nu än blir, så är jag nöjd och kan sova ett litet tag till.

Nike mellan spjälorna..

 

//C


Jul 24 2011

Inte så lätt…

Det är inte så lätt när man är två år drygt att se skillnad på alla elektriska prylar som finns i hemmet och om de dessutom nästan låter likadant är det kanske inte så konstigt att Indra frågar…

 

 Epilator

Bröstpump

…”Mamma jakaj tuttaj?!” när jag sitter med bröstpumpen!=D

 

//C


Jul 24 2011

Jag har varit dålig…

…på att uppdatera på sistone, men jag brukar ju ha lite pauser ibland och nu är en sådan tid tydligen. Det sprutar inte idéer om inlägg precis och det är kanske inte så roligt att bara höra om Nikes framsteg hela tiden:)

En annan sak jag varit dålig på, är att berätta vem som faktiskt vann ”tävlingen” om när Nike skulle komma.
Det var Vicki B!!  Grattis!:)
(Surprisen får du när vi ses nästa gång;)

 

//C


Jul 21 2011

Penicillin

Går på penicillin nu för mjölkstockning. Varvar febern med alla måsten och fryser och svettas om vartannat.
Kvällarna är värst och dagarna bäst. Mornarna är riktigt tröga då jag och Nike inte riktigt är synkade ännu och hennes mage krånglar.
Jag får härda ut några dagar till gissar jag. Det är bara att inse att de första veckorna med bebis oftast inte är en dans på rosor…för någon.

//C


Jul 19 2011

Feber.

Bakslaget fortsätter med mjölkstockning, huvudvärk och feber på 39,4 grader.
Vilade/sov i drygt två timmar när febern var som högst och gick upp vid halv sju igen. Har fortfarande huvudvärk och svettas som en liten gris. Febern är på väg ner och det är bra.
Hoppas det är bättre i morgon.

//C


Jul 19 2011

Bakslag

Kvällen igår slutade i gråt. Jag hade ont i precis hela kropppen. Allt ömmmade och jag kunde knappt hitta en ställning att sova i. Morgonen har fortsatt likadan. Öm kropp och på det ska jag pumpa mjölk ur bröst jag knappt kan vidröra.
Tack för att det ffinns smärtstillande som hjälper litegrann i alla fall.

//C


Jul 18 2011

Pump it up.

Har precis kommit ur duschen. Vissa dagar är skönare att duscha än andra. Idag var en sån dag. jag kunde ha stått i evigheter, men rädslan av att varmvattnet skulle ta slut och att jag tillslut skulle ha duschat i enbart kallt vatten, tog  över och jag klev ut i tid om än motvilligt.

Dagen har bestått i läkarbesök för Nike. Hörseltest och vikt skulle kollas på Ackis och vi skulle vara där redan halv tio! Vanligtvis brukar Micke gå upp med Indra när hon vaknar och sen kommer jag ner med Grynet när jag tycker att jag sovit klart (jag vet, LYX på hög nivå, men inte mer än rätt:).
Idag har jag alltså inte sovit lika mycket som jag brukade vilket resulterad i en vila när Indra lagt sig. Både Micke, jag och Grynet passade på att sova en stund och sen var det full fart igen.

Nu är det dags för soffkrasch och jag ska pumpa ur mjölk. Det är nämligen så att det är pågående ”Operation läka bröstvårtor” här hemma. Jag vet inte riktigt hur eller vad Nike har gjort med såriga och blodiga bröstvårtor har varit resultatet och när hon tillsist var helt blodig runt munnen när  hon ätit klart och jag än en gång satt och grät pga smärta, så gav jag upp. Inte helt och absolut inte mer än till det är läkt, men tills dess blir det pumpning och ”mjölk på kopp” till Nike.

//C

Ps. C, jag tänker på dig!! Kram! Ds


Jul 17 2011

Nike

Idag har mamma och kusin (barnens) Ida varit här och hälsat på och tittat på Nike.
Nike fick jättefina blommor och kläder bla skor och en haklapp.

Såklart…

//C


Jul 15 2011

Miomys.

Ikväll är det jag och Mio (och Nike) som myser med film och glass.

 

//C


Jul 15 2011

Amningshormoner.

Check!
I och med att mjölken nu runnit till ordentligt kom de berömda hormonerna (så klart) som ett brev på posten…eller ett mail i inboxen.
Skönt att gråta för småsaker…verkligen!

 

//C


Jun 12 2011

Jag vill inte!

Extremt tydligt och utan någon som helst anledning alla gånger kommer denna fras ur Indras mun…


Maj 16 2011

Jag har hört…

…att glass är bra om man har ont i halsen….
Visst är det så?
Det betyder att jag måste äta glass idag igen…bummer!

//C


Maj 14 2011

Cravings?

Ja, jag kanske ska erkännna, eller så säger jag bara som det är; att det är gott och att det är därför jag nu vill äta Mintschokladglass till frukost, lunch noch middag;)

 

//C


Jan 5 2011

Bada.

Avslutade kvällen i badkaret i riktigt hett vatten igår. Det är såå skönt. Ni som vet vem jag är och känner mig lite bättre vet att jag älskar att bada och med det menar jag inte iskalla bad utomhus i 17-gradigt vatten på sommaren, utan jag menar mer ett badkar inomhus med närmare om inte drygt 40 grader i vattnet. Då kopplar jag av och kan låta tankarna vandra fritt. Särskilt när det, som nu, är svinkallt ute och jag även fryser inne trots att det är 23 grader kan jag se fram emot kvällen när det är lite lugnare och jag kan fylla karet och lägga mig. Livskvalitet var det någon som sade och jag kan bara hålla med.

//C


Jan 1 2011

Nytt år, nya tag…eller nåt.

Vi hade en kanonkväll igår, med ett kanonsällskap! Jag är så nöjd över gårdagen och kvällen som inte slutade förrän vid kvart i tre efter en sista runda med spelet Tabu. Killarna mot tjejerna givetvis och det blev 40 lika! Det blir till att spela igen snart så man får visa vilka som är de verkliga mästarna.
Nova och Mio höll sig vakna till ett och somnade sen på två röda glada och nöjda över dagen och kvällen. De tre små hade somnat för länge sen och sov igenom hela fyrverkerikaskaden här utanför som höll i sig en bra bit efter tolv. 
Nu sitter jag bara här och väntar på att tiden ska gå litegrann. Micke sover nu medan Indra sover. Han gick upp med henne i morse så fick jag sova. Hon vaknade ändå straxt före åtta så några få timmars sömn blev det i alla fall. Man får vara glad för det lilla:)

//C


Dec 27 2010

28 veckor kvar.

Ja, det känns ju inte så lite. Räknar man framåt kommer man fram i slutet på juni början på juli ung och det är kanske då det tar slut. Illamåendet alltså. Förhoppningsvis tar det slut innan, men med tanke på att det bör ha ”lagt” sig och att det faktiskt känns bättre, så är det långt ifrån bra. Det finns en risk att bloggen fom nu kommer att handla om mitt gnäll, men ni får ha överseende. Jag har inte gnällt på 12 veckor! Inte en enda gång. Utåt. Micke däremot, stackarn, han har fått höra både det ena och det tredje och har nog tröttnat sen länge, men han håller god min och hjälper till så mycket de går, med det som går. Jag älskar honom för det! Han är världens bästa om ni inte visste det?!
12 veckor utan gnäll. Drygt. Det är så långt jag har kommit och det lilla grynet, som h*n kallas har hunnit bli 9 cm från topp till tå. Än så länge syns det inte nämnvärt men det känns desto mer. Den övar och över inför juni/juli (jag hoppas på juni) och den kommer att bli en hel del större innan juni/juli också. Lite läskigt, men samtidigt hur roligt som helst!

//C


Dec 13 2010

Att döma.

Jag försöker att inte döma människor. Jag tänker inte säga att jag är bättre än vad någon är, för vem är jag att säga och avgöra det? Jag försöker att behandla människor som jag själv vill bli behandlad och det innebär inte hyckleri och dubbelmoral. Inte alltid lätt att följa, men missförstå mig rätt. Jag älskar att provocera och få en reaktion, men jag gör det utan att göra direkta påhopp. Att i frustration skriva av mig på nätet skulle jag aldrig göra, för har jag lärt mig en sak så är det att ingenting bra kommer ur handlingar som sker när man är upprörd och arg. Att dessutom påstå att man på nätet kan och får skriva vad man vill så länge man inte nämner några namn, tycker i alla fall jag är riktigt ogenomtänkt.

Det jag dömer är personens handlingar och åsikter i vissa fall, inte människan som person, för om igen så tycker inte jag att jag har den rätten. Skulle jag döma en människa som person efter dens åsikter om vissa saker Då sätter jag mig över personen och tror mig vara bättre än vad den är.
Jag kan slå vad om att jag kan hitta saker att diskutera och tycka likadant som, med en pedofil, bara vi inte diskuterar barn och sexualitet, men att döma hela den människan är fel tycker jag. Jag tror inte att en människa är helt igenom ond, fast jag kan bli så arg för gärningar samma människa gör.

Jag tycker att det är hyckleri att döma människor som är otrogna, när man själv är eller har varit otrogen, vare sig man lärt sig något av det eller inte. Vart någonstans är man bättre än dem man dömer, bara för att man kanske har lärt sig något? Skadan är redan skedd och svår, oftast omöjlig, att reparera.
Jag tycker det är dubbelmoral att säga att man inte ska vara elak och dum via nätet och/eller verbalt, när man i nästa mening säger att ”vissa” är lägre och mer patetiska människor än andra. Det om något är väl att kasta sten i glashus? 

Människor får tycka att jag har fel och de får bli arga för att jag tycker som jag gör, men att låta sig provoceras till att flera gånger skriva dumma saker om mig på nätet (även om det sen tas bort), det dömer jag och det säger rätt mycket om provokationen. Hade det inte legat någon sanning i den så hade den heller inte fått någon reaktion. Så tänker jag och är inte det också lite tanken med att provocera? Att se vilken reaktion provokationen får? Hur provokationen sen besvaras, säger mer om människan som svarar än den som provocerar enligt mig.

Jag har självklart gjort fel. Många fel som jag ångrar. Däremot har jag ändå inte velat ha dem ogjorda då jag lärt mig av dem och de har gjort mig till den jag är och där jag är idag. Jag har inte några rättigheter att döma någon som person, då ingen är felfri. Jag dömer handlingen. Igen. Man kan självklart döma mina provokationer, men då ska man inte sen gå ut på nätet och provocera själv.

Jag tänker fortsätta låta människor tycka att jag är en sämre och lägre människa än vad de är. Det får stå för dem. Jag tänker låta människor fortsätta skriva direkt dumma saker om mig, om de nu tycker att jag provocerat dem. Jag tar inte åt mig. Jo, jag kan reagera, men eftersom jag vet hur saker och ting verkligen ligger till när det kommer till mig själv, så är jag trygg i det och kan låta folk tro det de vill. Jag tycker ingenting om dessa människor, för jag känner dem inte. Jag kan, som jag skrivit, tycka illa om åsikter och handlingar, men åsikter och handlingar säger knappast allt om hela människan som person. Mina åsikter säger heller ingenting om hela mig som person, men några låter sig provoceras av mig och dömer mig efter det. Intressant tycker jag, men inget jag ligger sömnlös om nätterna för.

//C


Nov 30 2010

Mornarna…

…går ut på tjat, tjat, tjat. Tjat om att det faktiskt är kallt ute och att man inte kan gå utan överdragsbyxor för att det just är KALLT!!
-Men…jag får skylla mig själv om jag fryser, försöks det.
-Det är möjligt, svarar jag, men det är jag som får ta hand om dig om du blir sjuk!
-Nejdå, jag kan ta hand om mig själv…jag är faktiskt 9!
Oj, har jag lust att säga, men jag är tyst och fortsätter istället att tjata, trots att jag är världens dummaste mamma och alltid förstör allting! De orden förföljer mig som ett mantra tills dörren stängs bakom dem, båda med överdragsbyxorna på! Jag har vunnit igen!

//C


Nov 28 2010

Pappas ögon!

Indra är inte så jättelik Micke just nu, något som självklart kan ändras med tiden, men är det något hon har fått av honom så är det sin ögonfärg!:)

//C


Nov 10 2010

Uggla

Är det något Magnus Uggla är bra på så är det att skriva texter. Han är helt klart en av Sveriges bästa låtskrivare med allt från ballader till mer såna här texter:

eller:

Skulle kunna rabbla upp en massa låtar här, men det får bli en annan gång.

//C


Nov 8 2010

Öppna förskolan

I morse tog vi, jag och Indra, oss ner till Öppna förskolan och det var riktigt trevligt faktiskt. Vi har inte varit där på ett tag och kanske hade Indra saknat sina kompisar? Hon lekte som bara den i alla fall och jag kunde bara sitta ner och ta det lugnt och prata med de andra föräldrarna som var på plats.
Indra somnade på hemvägen och sov en lång tid i vagnen efter jag kommit hem.
Sen har det varit full rulle i vanlig ordning och det har byggts lego, sprungits runt med dockvagn och bikat lite.

Nu är det snart middag som gäller och det blir ”tidigt” idag. Redan kl fem, för att Mio ska hinna äta innan sin innebandyträning. Nova äter efter sin träning. Måndagar är en märklig middagsdag. Jag och Mio och Indra äter kl fem, Micke kommer hem efter sex och äter då och Nova äter vid halv sju då hon kommit hem från träningen. I morgon är en bättre dag. Middagsmässigt i alla fall.

//C


Nov 1 2010

Hemma igen…

…med blandade känslor.

Har saknat barnen något fruktansvärt, så att komma hem för att se dem igen var helt underbart. Samtidigt hade vi det så mysigt bara jag och Micke och kunde verkligen bara ägna oss åt varandra. En vardagslyx om något. Hade kunnat stanna kvar några veckor till…om barnen kommit ner till oss…:)

//C


Okt 19 2010

Kallt?

Det är fler än jag som tycker att det börjar bli kyligt. Inne!

 

 

//C


Okt 19 2010

Tant Doktorn och lågt blodsocker..

Gårdagen gick i ett. Jag skulle in till Stockholm och träffa några läkare. (Berättar mer om det längre fram när allt är klart.) När det var klart åkte jag in och mötte Micke som just avslutat ett möte och slutat för dagen så vi åkte hem tillsammans. Självklart var det fel på Upptåget så vi fick stå och vänta till nästa, som i sin tur var försenat. Barnen som var hos farmort och farfar, såklart, fick middag hos dem så jag och Micke tänkte passa på att äta i Uppsala. När vi väl kom fram efter alla förseningar var mitt humör inte på topp. Jag hade inte ätit på jättelänge och Micke passade självklart på att retas så att allt blev värre. Tur för honom att jag älskar honom så mycket som jag gör, annars hade han fått äta ensam!
När vi sen skulle hem efter maten så var Upptåget inställt, så det blev till att ta bussen hem. En dag mest bestående av att åka tåg, men en helt okej dag i alla fall. Jag är nöjd! (Även fast jag inte har något körkort. Än)

//C